Biblioteken och det fria ordet

Fredagen på Kristianstad bokfestival 2016 inleddes med ett seminarium, Biblioteken och det fria ordet, ett samarrangemang mellan Kristianstad bibliotek, Kristianstad bokfestival och Region Skåne.

I publiken i Lilla salen i Kulturkvarteret i Kristianstad fanns cirka 70 bibliotekarier och bibliotekschefer som hade rest från olika delar av Skåne.




Erik Fichtelius, samordnare för KB:s arbete
med en nationell biblioteksstrategi.

Nationell biblioteksstrategi
Fredagens seminarium inleddes av Erik Fichtelius, som berättade om arbetet med den nationella biblioteksstrategin.
Regeringen gav förra året Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Erik Fichtelius, nationell samordnare, och utredarna Karin Linder och Krister Hansson utgör det sekretariat som ska presentera en slutrapport 2019.
I maj kom de med en första rapport, ett slags lägesanalys med underlag från personer som arbetar med och på bibliotek.

– Vi måste utgå från vad biblioteksväsendet redan vet och kan i vårt arbete, sa Erik Fichtelius.

Han valde att lyfta några områden ur rapporten, med tanke på seminariets tema Det fria ordet.
Han talade bland annat om den så kallade filterbubblan, alltså hur algoritmer styr våra sökresultat på nätet så att våra tidigare sökningar avgör vilken information vi får.

– Det är kanske en av de största farorna för demokratin i vår tid, och en av bibliotekens viktigaste uppgifter i framtiden, att hantera filterbubblan. Bibliotekarier är experter på informationssökning, sa Erik Fichtelius och nämnde också att bibliotekens terminaler är intressanta, eftersom så många människor gör sökningar där att mönstren blir mindre förutsägbara.

Ett annat stort demokratiskt problem, enligt rapporten, är det faktum att ett litet antal stora förlag håller hårt i rättigheterna till vetenskapliga artiklar och databaser och gör dem dyra för bibliotek och forskare.

– Man kan se paralleller till hur biblioteken förr låste in fysiska böcker. Detta har lett till att vi håller på att skapa en forskarvärld av pirater, sa Fichtelius oroat.

Han lyfte också frågan om ett nationellt digitalt bibliotek.

– Vi har ju inte ens en gemensam katalog i Sverige. Klarar de det i USA, så borde vi klara det här.

Ett område som Fichtelius också belystevar frågan om bibliotekets rum. När Oslo bygger sitt nya Deichmanske bibliotek, ska 80 procent av ytan ägnas åt plats för möten mellan människor, och endast 20 procent upplåtas åt samlingarna.

– Vi ser att våra nordiska grannar ligger före oss på många sätt, sa Erik Fichtelius.

Den regionala biblioteksverksamheten är ett område som sekretariatet har identifierat som problematiskt. Lägesanalysen visar på en utarmad verksamhet som har tagit stryk i kultursamverkansmodellen och som nu lider av en identitetskris.

– Det är en riktigt svår fråga, men det råder inget tvivel om att den regionala nivån behövs som utvecklingsresurs för folkbiblioteken, sa Erik Fichtelius.

Han avslutade med att citera slutklämmen på bibliotekslagens paragraf två, ”Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”, och ställa frågan:

– Lever folkbiblioteken upp till det?

2017 ska Erik Fichtelius och hans kollegor leverera en omvärldsanalys och 2019 kommer slutrapporten.
Om du inte har läst lägesanalysen som kom i maj, så rekommenderar vi den. Den är 128 sidor lång, men väldigt tydlig, lättläst, mycket intressant och närmast obligatorisk läsning för den som är intresserad av vad som händer, och kommer att hända, i svenskt biblioteksväsende. I rapporten finns också länkar och tre filmer om olika slags bibliotek, vilket är ett enkelt sätt att få en bild av komplexiteten, men också möjligheterna, i svensk biblioteksverksamhet.

Lägesrapport från Kungliga bibliotekets arbete med en nationell biblioteksstrategi


Ansvaret att försöka förstå
Näste talare var Nick Johnson-Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge och författare till boken Försök att förstå: folkbibliotek, rasism och platsens politik och redaktör för antologin Bryt upp!
Hans presentation inbjöd till en stunds reflektion över tjänstemannarollen, och över vårt stora ansvar i mötet med exempelvis biblioteksbesökaren, som vi aldrig får glömma. Han talade om det absolut nödvändiga i att ständigt fortsätta arbeta för att bli medveten om sina egna fördomar, sin egen världsbild och sina privilegier, och om hur de begränsar vår förståelse för andra människors förutsättningar.

– Jag tycker att uppdelningen i teori och praktik är olycklig. För mig är teori en praktik och kritik en del av en skapelseakt, sa Nick Jones.

Det enda sättet att förstå andra är genom dialog, menade Jones. Han uppmanade åhörarna att våga misslyckas i mötet med andra människor och att våga dela med oss av våra misslyckade interaktioner till kollegor, så att vi tillsammans kan bli bättre.

– Vår verksamhet styrs av otroligt många fina ord, som likvärdighet, kvalitet och jämlikhet. Vår uppgift är att bryta ner dem till praktik i varje given situation, i varje möte. Annars betyder orden ingenting.

För den som vill fördjupa sig i teorier kring detta ämne, så tipsade Nick Johnson-Jones om den indiska filosofen Gayatri Chakravorty Spivak, som har skrivit mycket om kolonialismens arv.



Hbtq-certifiering av bibliotek
I Lund ska alla bibliotek bli HBTQ-certifierade under hösten. Eleonor Pavlov och Karin Westeman, bibliotekarier inom folkbiblioteken i Lund, har skrivit en masteruppsats om inkluderande hbtq-arbete på folkbibliotek.
– Allt handlar om bemötande och förståelse, sa Karin Westeman, och tog som exempel det bildmaterial som finns överallt i ett bibliotek och på webben.

– Det är viktigt att till exempel fråga sig vem som kan känna igen sig i de bilder vi har på affischer, program, flyers eller på webben.

Andra enkla saker som att inte ha separata toaletter för kvinnor och män eller att skylta med böcker av en större bredd, är åtgärder som kan öka känslan av att vara välkommen på biblioteket.
Även i inköp av medier kan man behöva tänka till lite extra för att öka bredden.

– Kanske kan man använda andra kanaler än BTJ-häftena för att fler besökare ska kunna känna igen sig i det vi köper in. Jag tycker också att det kan behövas ett mer normkritiskt förhållningssätt hos BTJ:s lektörer, sa Eleonor Pavlov.

Det är RFSL som tillhandahåller HBTQ-certifieringen, som innebär att alla anställda får 16 timmars utbildning uppdelade på fyra tillfällen. Men även därefter fortsätter processen, och personalen måste fortsätta att arbeta med HBTQ-frågor för att certifieringen ska gälla.

Eleonor Pavlov och Karin Westeman tipsade om en folder, Schyst!, från Region Värmland om jämlik kommunikation, som är väldigt intressant och bra.



Litteraturbanken.se - en resurs för biblioteken
Litteraturbanken en obunden digital resurs för bibliotek och allmänhet, som finansieras av Svenska Akademien och Svenska Vitterhetsakademien. Thérèse Röök och Paulina Helgeson berättade sist under fredagens seminarium om hur folkbiblioteken kan använda denna rika gratisbank på nätet, som inte ens kräver inloggning.

– Om ni förmedlar en e-bok via Litteraturbanken så kostar det er ingenting, sa Thérèse Röök.

Litteraturbanken är en kulturhistorisk och litterär resurs som bland annat samlar in och digitaliserar skönlitteratur där författaren varit död sedan mer än 70 år, vilket innebär att materialet är fritt. Sedan gör de materialet tillgängligt så att det går att arbeta vidare med det. Det innebär till exempel att man kan läsa och söka i texter, ladda ner och skriva ut pdf-filer och se faksimilbilder av böcker och manuskript. I dagsläget finns där 752 gratis e-böcker och sammanlagt 1721 verk av 965 författare.

Litteraturbanken erbjuder också översikter och presentationer över olika författarskap och ämnesområden. Dessutom finns där material för cirkelverksamhet och för skolor, till exempel inom lyrik, och bland annat inlästa dikter. Allt är gratis och Litteraturbanken vill sprida informationen till folkbiblioteken.

– Vi vill samma sak som ni och vi har så mycket nytta av varandra, sa Paulina Helgeson och uppmanade oss att ta en stund för att gå in och botanisera i Litteraturbankens utbud och bland dess sökfunktioner när vi kommit hem.